Vi har just passerat mitten av augusti och även om temperaturen just nu säger annat är vare sig sommaren eller semestertiderna riktigt över än. Pandemisituationen i Sverige är fortfarande så pass osäker att det är svårt för oss i styrelsen att börja våga planera in nya medlemsaktiviteter. Vår inställda studieresa till Skåne hoppas vi ändå snart ska kunna bli av.

I likhet med hur vi har gjort tidigare under pandemin delar vi nu med av oss av en helt ny bunt information och länkar till sådant som vi tror ska intressera våra medlemmar både som kunskap och inspiration i tjänsten men kanske även privat. Mycket av det som vi har delat med av oss i tidigare utskick kan fortfarande vara aktuella. Som vanligt finns allting på vår hemsida.

Vi vill även återkoppla från årsmötet som hölls den 24 maj 2021. Årsmötet genomfördes helt digitalt och några valde också att delta genom poströstning. Protokollet är upplagt på webbsidan för årsmötet: https://foreningenmabbas.wordpress.com/2021/04/24/arsmote-den-24-maj-2021/

Fortsätt att vara rädda om er, vi hoppas att vi snart ska kunna ses igen!

17 augusti 2021
Styrelsen

Denna sida finns även att ladda ned som en PDF här: MABBAS_20210818_Sensommar_och_host_med_Mabbas

Alfons Åbergs Kulturhus – Digitala mötesplatsen
Alfons Åbergs Kulturhus i Göteborg är en icke vinstdrivande stiftelse som driver ett kreativt kulturhus för barn och deras vuxna. Här kan alla nyfikna barn leka, upptäcka och lära i ett hus fullt med finurliga saker. Alfons Åbergs Kulturhus har det senaste året utvecklat nya digitala vägar att nå ut med sitt innehåll och aktiviteter till barn och deras vuxna. Den digitala mötesplatsen ger möjlighet för barnen själva får bestämma innehållet.
https://alfonskulturhus.se/valkommen-till-alfons-abergs-kulturhus-digitala-motesplats/

ARAB och Konstfrämjandet – Residensprogram för bildkonstnärer i arkivmiljö
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, ARAB, samarbetar med Konstfrämjandet Stockholm om ett residensprogram för bildkonstnärer. Projektet har fått stöd från Statens kulturråd och är Sveriges första residensprogram för bildkonstnärer inom biblioteks- och arkivverksamhet. Syftet är att utveckla infrastrukturerna för konstnärlig produktion och skapa nya möten mellan arbetarhistoria och bildkonst. Rent allmänt finns inom konstvärlden ett stort intresse för att utforska och granska gemensam historieskrivning. I Sverige har konstnärer under de senaste decennierna ägnat särskilt intresse åt arbetarrörelsens strävanden och historia. ARAB grundades 1902 och är världens första arbetarrörelsearkiv. Arkivet samlar material som fanor, dokument, fotografier och objekt från hela arbetarrörelsen såsom autonoma rörelser, organisationer, föreningar och partier. Varje residens pågår under tre till fyra månader. Arbetsprocessen kommer även att presenteras genom utställningar och annan publik programverksamhet, både hos ARAB och på andra platser.
https://www.arbark.se/sv/2021/05/konstnarsresidens/

Dansmuseet – Virtuell rundtur
Museets virtuella rundtur kan göras som en förberedelse inför ett fysiskt besök, för att få hjälp att minnas besöket efteråt eller bara som en trevlig och inspirerande sysselsättning. I museets alla passager finns över 500 föremål utställda – fotografier, kostymskisser, scenmodeller och kostymer. Rundturen går genom hela det gamla vackra bankpalatset där museet är inrymt. Museet har också en digital guide där några av museets pärlor visas: https://dansmuseet.se/besok/digital-guide/
Den virtuella rundturen startar här: https://dansmuseet.se/besok/virtuellt-besok/

Digisam – Tre nya vägledningar
Digisam har släppt tre nya vägledningar som vänder sig till de som jobbar med digitaliseringsfrågor på en kulturarvsinstitution. Arbetet har skett över sektorsgränserna och resultatet ska kunna användas brett bland Sveriges kulturarvsinstitutioner. De tre vägledningarna heter: Termlista, Sammanlänkat kulturarv och Digitalt bevarande.
https://www.digisam.se/tre-nya-vagledningar-fran-digisam/

Digiteket – Bibliotekspoddar från norr till söder
Digiteket har inventerat intressanta podcasts från hela Sverige. De biblioteksrelaterade poddar som man hittat är numera listade på en särskild webbsida. De flesta har folkbibliotek som avsändare, men det finns även några från universitets- och skolbibliotek. Digiteket vill gärna ha hjälp med att göra sin lista mer komplett. I listan anges varje podds geografiska hemvist, webbsida och egna beskrivning samt eventuella direktlänk till på Spotify, Soundcloud eller dylikt. En del poddar har inte haft någon sådan information och därför finns det inte på listan heller. Listan uppdateras kontinuerligt och uppdateringsdatumet anges. Digiteket drivs på uppdrag av Kungliga biblioteket och har byggts av digitala biblioteket i Malmö stad. Material på Digiteket är Creative Commons om inte annat anges.
https://digiteket.se/inspirationsartikel/en-sammanstallning-over-bibliotekspodcasts-fran-norr-till-soder/

Forum för levande historia – Minnen från Förintelsen
Hos Forum för Levande historia pågår en landsomfattande insamling av minnen kopplade till Förintelsen med anknytning till Sverige. Främst vill man nå överlevande, deras barn och barnbarn som bär på en berättelse om Förintelsen. På uppdrag av regeringen samlar Forum för levande historia samlar man in vittnesmål, brevväxlingar, dagböcker, personliga berättelser, fotografier eller föremål med anknytning till Sverige. Material som berör personer eller grupper med erfarenhet av propaganda, förtryck, terror eller förföljelser under den nazityska perioden 1933–1945. Målet är att bygga upp en kunskapskälla till det nya ”Sveriges museum om Förintelsen” som kommer att öppna nästa år. Det insamlade materialet kommer att lämnas över till Statens historiska museer och införlivas i de samlingar som det nya museet ska förvalta. Materialet kommer även att ligga till grund för en framtida publik verksamhet och ställas till forskningens förfogande. På webbplatsen finns
finns mer information och ett formulär där möjliga givare kan berätta om sitt bidrag och lämna sina
kontaktuppgifter.
https://ww.levandehistoria.se/minnen

Forum för levande historia – Romerna. Förintelsens bortglömda offer
Den 2 augusti är den europiska minnesdagen för folkmordet på romer under Förintelsen. Man beräknar att uppemot en halv miljon romer mördades. Men folkmordet på romerna är okänt för många. I år lyfter Forum för levande historia fram folkmordet på romer under Förintelsen genom dels en utomhusutställning och dels program i SVT Kunskapskanalen och på UR Samtidens webbplatser. Utställningen ”2 augusti 1944 Romernas sista natt i Auschwitz” belyser romernas situation i förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Den kan ses på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm mellan 2 och 30 augusti. Läs mer om utställningen och hämta hem en lärarhandledning och en digital miniutsällning som kan användas på skolor, museer, bibliotek och arkiv.
https://www.levandehistoria.se/material/miniustallning-2-augusti-1944-romernas-sista-natt-i-auschwitz

Göteborg 400 år – Följ med på en resa till 1600-talet
En virtuell tidsresa och upptäck den historiska staden via en historisk promenad med 12 utkiksplatser. Projektet är resultatet av ett samarbete mellan Göteborgs stadsbyggnadskontor, Göteborgs stadsmuseum, Göteborg & Co och Visual Arena vid Lindholmen Science Park. Man behöver dock befinna sig på plats på de olika ställena i Göteborg, ställa sig i fotspåren på marken och skanna QR-koden med sin mobil för att se hur platsen såg ut för ungefär 300–400 år sedan. Visualiseringarna är hämtade från den 3D-modell av 1600-talets Göteborg och som låg till grund för Stadsmuseets film om stadens födelse. Filmen skapades genom att kombinera stadens geografiska data med historiska data. Stadsbyggnadskontoret använder samma teknik och metod för att visualisera framtida byggnader och boendemiljöer som ett stöd i stadsplaneringen.
https://stadsutveckling.goteborg.se/historisk-promenad/

Göteborgs stadsmuseum – Inzoomat
Museets nya fotoutställning bjuder på ett unikt foto- och filmmaterial från 1850-talet till idag och ger flera nya perspektiv på Göteborgs historia. Hundratals kända och okända bilder zoomar in på det som ofta tidigare hamnat utanför blickfånget. Barnmorskor, fattighus och kvinnliga fotografer är några exempel. Besökaren får också möjlighet att följa med på en unik spårvagnstur genom centrala Göteborg så som det såg ut en solig dag 1909 i Brunnsparken då det var fullt av fartblinda fotgängare, hattar, lösa hundar och snabba springpojkar. Utställningen är resultatet av forskningsprojektet Tidernas Göteborg. I projektet har bilder av Göteborg undersökts, inventeras, digitaliserat och tillgängliggjorts via utställningen på Stadsmuseet, en databas och en bok. Följande har medverkat på olika sätt i projektet: Göteborgs Stadsmuseum, Hasselbladstiftelsen, Göteborgs universitet, Kamerareportage, Riksarkivet Göteborg, Göteborgs-Posten och Bokförlaget Max Ström. Göteborgs-Postens Kristian Wedel har skrivit utställningstexterna och deltagit i flera livestramade visningar av utställningen i museets digitala kanaler.
https://goteborgsstadsmuseum.se/utstallningar/inzoomat/
https://www.goteborg2021.com/jubileumsprojekt/tidernas-goteborg/

Göteborgs stadsmuseum – Jubileumsprojektet Göteborg berättar
Projektet Göteborg berättar tilldelades priset Årets samtidsdokumentation 2021 på Museernas årsmöte tidigare i år. Priset delas ut av DOSS – Dokumentation av Samtida Sverige. Inför staden Göteborgs 400-årsfirande bestämde sig Stadsmuseet för att berätta om livet i Göteborg genom hundra av stadens invånare. Stadsmuseet har intervjuat ett tvärsnitt av Göteborgs befolkning i åldrarna 6-97 år. Efter att intervjuerna och fotografierna registrerats i museets databas Carlotta har det stora materialet bearbetats för urval till en utomhusutställning som visas på Gustaf Adolfs torg till 15 september 2021, därefter delas den upp och ställs ut på tio olika platser i staden.
https://goteborgsstadsmuseum.se/om-museet/projekt-och-samarbeten/jubileumsprojektet-goteborg-berattar/
https://goteborgsstadsmuseum.se/utstallningar/goteborg-berattar/

Kulturanalys Norden – om kultursektorn i Norden under pandemin
Myndigheten för kulturanalys har Nordiska ministerrådets uppdrag om ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik, Kulturanalys Norden, som nu kommit med en ny rapport. Kultursektorn hör i samtliga nordiska länder till en av de sektorer som drabbats hårdast under den ännu pågående pandemin. Krisstöden har varit relativt lika i de olika länderna. Den del av kulturproduktionen som särskilt drabbats av pandemin baseras på publiksammankomster som konserter, föreställningar och utställningar. De små aktörerna har inte nåtts av stöden i önskvärd omfattning. En utmaning som även identifieras i andra internationella rapporter är att åtgärderna inte har varit tillräckligt väl anpassade till kultursektorns förhållanden både när det gäller arbetsvillkor, finansierings- och inkomstformer. Rapporten visar även att pandemin medfört en försämrad inkomstsituation och ökad osäkerhet om det framtida arbets- och inkomstläget för en betydande andel kulturarbetare i Norden, undantaget de som är verksamma inom en del digital verksamhet som snarare fått en uppgång. Läs mer och ladda ned rapporten här:
https://kulturanalys.se/aktuellt/ny-rapport-stora-konsekvenser-for-kultursektorn-i-norden-under-pandemin/

Kungliga biblioteket – Svenska dagstidningar
Söktjänsten Svenska dagstidningar fylls just nu på med miljontals nya sidor vilket har blivit möjligt genom ett nytt bidrag. Dagstidningar som är mer än 115 år gamla kan alla läsa hemifrån. Snart finns det tidningar från 1645–1906 i söktjänsten. Fler äldre lokaltidningar, som tidigare har saknats i tjänsten har kommit till. Under projektets gång digitaliseras miljontals fria tidningssidor. Det betyder att bredden i tjänsten Svenska dagstidningar kommer att öka på flera sätt. Tidigare har det äldsta materialet främst kommit från de större städerna, men nu blir även mer av lokalpressen tillgänglig. Det strömmar också in mer material från gamla tidningar som har lagts ned. Några exempel är Arbetet, Ny tid och Socialdemokraten som var pionjärer i den svenska arbetarrörelsens presshistoria, samt Fäderneslandet, Budkaflen och Figaro som tillhörde dåtidens stora skvaller- och sensationstidningar. Av upphovsrättsskäl kan nyare material bara studeras på plats vid KB, eller på något annat bibliotek som har tjänsten.
https://www.kb.se/hitta-och-bestall/hitta-i-samlingarna/svenska-dagstidningar.html

Kungliga biblioteket – Digitala spel bevaras för framtiden
Sedan 1995 bevarar Kungliga biblioteket svenska dator- och tv-spel. Men biblioteket saknar många delar av utgivningen, särskilt onlinespel och appar. Därför gör KB nu en satsning på att samla in digitala spel, så att även framtida generationer kan studera dem. KB samlar in i stort sett allt som ges ut och sprids i Sverige – böcker, tidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, musik och mycket mer. Det allra mesta materialet kommer in med hjälp av två lagar om pliktleverans. I korthet innebär de att den som ger ut eller publicerar något i landet även ska skicka ett exemplar till biblioteket. Många känner inte till att även dator- och tv-spel ingår i KB:s insamling. Precis som all annan kultur är spelen en viktig del av historien, som i framtiden kommer att säga något om oss som levde runt år 2000. Enligt den så kallade e-pliktslagen ska KB få in webbpublicerat material. Men det omfattar inte digitala spel, vilket innebär att KB måste hitta nya vägar för att samla in materialet. Ett samarbete har redan inletts med några aktörer inom spelbranschen som lämnat spel till KB. Men biblioteket tar även emot spontana förfrågningar om donationer från spelutvecklare som producerat och distribuerat ett digitalt spel i Sverige. KB bevarar både själva spelen, oavsett format, och eventuellt kringmaterial som soundtrack och trailers. Materialet katalogiseras och blir sökbart i Svensk mediedatas (SMDB). Spelutvecklaren behåller givetvis sin upphovsrätt. Spelen kommer inte heller att tillgängliggöras för allmänheten, utan bara för registrerade forskare när det blir tekniskt möjligt.
https://www.kb.se/insamling-och-pliktleverans/sa-samlar-vi-in/gavor.html

Malmö stadsarkiv & Malmö universitet – Upptäck Malmös queerhistoria
Ett samlat grepp har tagits på Malmös queera historia. Det görs i en app med en fysisk kartguide och en antologi och är resultatet av ett samarbete mellan Malmö universitet, Malmö Stadsarkiv och tjänsten Be Here Then. Det hela startade med en föreläsningsserie om Malmös queerhistoria som arrangerades på Malmö stadsbibliotek våren 2019 och ett projekt med kartguider som Stadsarkivet arbetat med sedan tidigare. Det har blivit tydligt att plats spelar en central roll för hur queera liv formas. I flera andra städer har den här typen av platsspecifika historiska skildringar av hbtqia+-personers livsmöjligheter nedtecknats. I Malmö har projektet letts av forskare vid Institutet för studier i Malmös historia, Malmö universitet i samarbete med Malmö Stadsarkiv. Forskarna har även tagit fram en alldeles nyutgiven antologin som består dels av texter skrivna av akademiker som skriver utifrån sin forskning och dels av texter skrivna av olika hbtqia+-aktörer i Malmö som skildrar sin egen historia. Projektet blev klart till World Pride som pågår i Malmö 12-22 augusti 2021.
https://mau.se/nyheter/upptack-malmos-queerhistoria/

Regionmuseet Kristianstad – Upptäck gamla Kristianstad
I Kristianstad har genom ett samarbete mellan tjänsten Be Here Then, Regionmuseet i Skåne, kommunledningskontoret, samt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen gjort det möjligt att uppleva Kristianstads historia genom en app mobiltelefonen. Projektet gick igenom vilka miljöer som försvunnit helt och vilka som förändrats. Regionmuseet Skåne tog fram bilder och texter om Kristianstads historia. Samtliga bilder som används i appen kommer från Regionmuseets arkiv.
https://www.kristianstad.se/sv/uppleva-och-gora/turism-besoka/hemester/cityliv/be-here-then/

Riksantikvarieämbetet – Arkeologidagen & Kulturarvsdagen
Arkeologidagen har arrangerats i över 30 år. I år äger den rum den 29 augusti och har temat ”Arkeologi och förhistoria”. Kulturarvsdagen är en del av Europarådets och Europeiska kommissionens samarbete European Heritage Days där 50 länder deltar. Riksantikvarieämbetet är samordnare i Sverige och arrangerar evenemanget i samarbete med Sveriges hembygdsförbund och Arbetslivsmuseernas samarbetsråd. Det paneuropeiska temat för 2021 är ”Kulturarv för alla”. I år äger Kulturarvsdagen rum den 12 september med smygstart redan den 10 och 11 september. Båda dagarna erbjuder flera digitala arrangemang.
https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/arkeologidagen/besok-arkeologidagens-arrangemang/
https://www.raa.se/arkeologidagen-kategori/digitalt-arrangemang/
https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/kulturarvsdagen/besok-kulturarvsdagens-arrangemang/
https://www.raa.se/kulturarvsdagen-kategori/digitalt-arrangemang/

Riksantikvarieämbetet – Kulturmiljöbild har lagts ned, bilderna har flyttas till Forndok
Bilddatabasen Kulturmiljöbild (KMB) är nedlagd och alla bilderna har flyttats till e-arkivet Forndok. I Forndok finns sedan tidigare arkeologiska och byggnadsantikvariska rapporter, ritningar ur kart- och ritningssamlingen och vissa publikationer. Nu finns omkring 200 000 digitaliserade och sökbara bilder som illustrerar det mångsidiga arbete som bedrivs inom kulturmiljövården. Bilderna kan man på egen hand ladda hem i högupplöst format. Fotografierna är tagna under en period som sträcker sig från 1800-talets slut fram till nutid. Motiven omfattar såväl fornlämningar och kyrkor som industrier, arkeologi och flygbilder. De flesta bilderna är från Sverige, men det finns också bilder från andra länder. Bilderna kommer dels från Riksantikvarieämbetets egen tidigare fotoverksamhet, dels från arkivets bildsamlingar. Läs mer om hur det fungerar:
https://www.raa.se/hitta-information/arkiv-och-bibliotek/sok-i-samlingarna/sok-fotografier/

Riksantikvarieämbetet – Ämnesguider
Biblioteket har börjat att använda ett nytt digitalt verktyg för att visa upp resurser efter ämnesområde, dessa kallas ämnesguider. Listan kommer att fyllas på med fler guider allteftersom. Den senaste publicerade passar för den som är yrkesverksam, studerande eller allmänt intresserad av gestaltningen av vår gemensamma miljö. Här kan man öka sin kunskap och läsa om politiken för gestaltad livsmiljö, få tips på böcker, rapporter, artiklar och se filmer. Guiden är inriktad på Riksantikvarieämbetets ämnesområden kulturarvet och kulturmiljön men har även bidrag från ArkDes, Boverket och Statens konstråd som på olika sätt samverkar för att främja genomförandet av intentionerna med politikområdet gestaltad livsmiljö: https://raa.libguides.com/gestaltadlivsmiljo
Riksantikvarieämbetets ämnesguider till bibliotekets och arkivets källor kan sökas ämnesvis här:
https://www.raa.se/hitta-information/arkiv-och-bibliotek/sok-i-samlingarna/sok-efter-amnesomrade/

Riksantikvarieämbetet – Jämställt kulturarv & Demokrati 100 år
Digital utställning som visar på det nära sambandet mellan kulturarv och demokrati och hur det gick till då kvinnor tog steget in i den offentliga kulturvården. Materialet är till största delen hämtat ur de rika samlingar som finns i Riksantikvarieämbetets bibliotek och arkiv.
https://raa.libguides.com/Jamstallt_kulturarv_Demokrati

Riksantikvarieämbetet – Omvärld & insikt
Varje månad arrangerar Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakning Omvärld & insikt ett direktsänt samtal med museipanelen om aktuella händelser, trender och tankar om framtiden inom museisektorn.
https://www.raa.se/omvarld-och-insikt/

Riksantikvarieämbetet – Coronapandemins påverkan på museisektorn
Digitaliseringen har blivit en ödesfråga för museerna skriver Riksantikvarieämbetet i en rapport till regeringen och föreslår en nationell kraftsamling för att driva på museernas digitaliseringsarbete. Rapporten innehåller en kartläggning av coronapandemins påverkan på museisektorn i Sverige, samt en beskrivning av hur Riksantikvarieämbetet kan vara ett stöd i museernas arbete att anpassa sig till förändrade förutsättningar. Läs mer på den här sidan och ladda hem uppdraget och rapporten:
https://www.raa.se/aktuellt/aktuella-fragor/regeringsuppdrag/coronapandemins-paverkan-pa-museisektorn/

Riksantikvarieämbetet – Riskanalyser, katastrofplaner och standarder för bevarandet
Det finns en rad olika hot som riskerar att förstöra samlingar i museer, arkiv och bibliotek. Riskanalyser och katastrofplaner är viktiga dokument för att systematiskt arbeta för att minska och förhindra dessa skador. Nu finns det tre olika stöddokument att ladda ner för att arbeta med detta: Verktyg för riskhantering för museer, Mallar för katastrofplan och prioriteringskort, Standarden Information och dokumentation – Katastrofberedskap och restvärdesräddning (ISO 21110:2019, IDT): https://www.raa.se/2021/05/kom-igang-med-riskanalys-och-katastrofplaner/

Vårt europeiska kulturarv är viktigt att bevara för framtida generationer. En nödvändig förutsättning är att man inom Europa verkar för att uppnå ett gemensamt förhållningssätt till de utmaningar som rör bevarandet av kulturarvet. Med stöd av standarder blir det lättare att utbyta tjänster och erfarenheter, jämföra olika resultat och ange riktvärden. Här finns alla aktuella standarder inom Bevarande av kulturarv: https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk400499/sistk479/

Riksantikvarieämbetet – Kulturarvsbrott & identifiering av stulna kulturföremål
Riksantikvarieämbetet arbetar för att motverka den illegala handeln med kulturföremål. Det handlar dels om att samarbeta med tull, polis och andra myndigheter och organisationer som berörs och dels om att informera. Interpol har nu lanserat en ny app som kan lokalisera stulna kulturföremål. Appen, som heter ID-Art, använder bildigenkänning för att identifiera föremålen. Interpol och Riksantikvarieämbetet hoppas att appen ska fungera som ett verktyg i att minska illegal handel och öka chanserna till att stulna kulturföremål kan återlämnas. Genom appen kan allmänheten hjälpa till att hitta och identifiera stulna kulturarvföremål.
https://www.raa.se/lagar-och-stod/kulturmiljolagen-kml/kulturarvsbrott/
https://www.raa.se/2021/06/hjalp-polisen-att-identifiera-stulna-kulturforemal/

Spritmuseum – Snapsvisor
Museet har arrangerat SM i nyskrivna snapsvisor i ungefär 30 år. Om du tycker om att sjunga snapsvisor kan du hämta inspiration från de sånghäften till årets olika högtider snapsvisor som museet har samlat ihop under åren. Häftena är gjorda för midsommar, sommar, kräftskiva, jul och andra tillfällen. I varje häfte har museet blandat ”klassiska” favoriter med nyare alster från de senaste årens SM i nyskrivna snapsvisor. Kanske hittar du en ny favorit eller får lust att skriva en ny egen visa.
https://spritmuseum.se/snapsvisor/

Stockholms läns museum – Upptäck historien & runstenar
Upptäck historien har tagits fram för att lyfta berättelser och historiska platser i Stockholms län. Upptäck historien är ett app-verktyg som kan laddas ner gratis på Google Play eller AppStore. Genom ett projekt tillsammans med Haninge kommun har verktyget anpassats för runstenar. Appen innehåller olika geografiska punkter som är kopplade till runstenarna. Genom AR, Augmented Reality-teknik, kan användaren skanna av runstenar i länet med hjälp av mobilkamera och texten översätts därefter i två steg. Först till fornnordiska och sedan till svenska. AR-funktionen ska i första hand användas på plats och triggas av genom att mobilkameran känner igen mönster på runstenen. Men guiden kan även användas i klassrummet och klarar av att tolka tvådimensionella fotografier. Andra museer har använt AR-teknik tidigare, men inte på detta speciella sätt med översättningsfunktion. Stockholms läns museum hoppas att appen kan utvecklas vidare och att fler kommuner vill delta, så att innehållet i appen kan utökas vilket ger fler möjligheter att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Länsmuseet är sedan 2018 ett digitalt museum och vidareutvecklar löpande olika digitala produkter för att tillgängliggöra länets kulturarv på ett roligare och smartare sätt. Läs mer om projektet och om runstenarna i Haninge. Länsmuseet är sedan januari 2021 en del av Region Stockholms kulturförvaltning.
https://stockholmslansmuseum.se/upptack/
https://stockholmslansmuseum.se/gor-en-tidsresa-och-upptack-runstenar-i-ar/

Stockholms läns museum – Upptäck konsten
Stockholms läns museum tillsammans med Södertälje kommun en ny guide i appen Upptäck konsten som gör det möjligt att få veta mer om den offentliga konsten i Södertälje och även i Huddinge, Nacka, Upplands-Bro, Solna, Täby, Värmdö, Lidingö och Österåker. Här kan du enkelt ta reda på mera om både konstverk och konstnär. Du gör det på samma sätt som Upptäck historien genom en app i mobiltelefonen. Den offentliga konsten är en skatt som finns i det offentliga rummet som många aldrig ser eller ens tänker.
https://stockholmslansmuseum.se/upptack/
https://stockholmslansmuseum.se/upptack/besok-lanet/offentlig-konst/

Stockholms läns museum – Sommarnöjen. Med ångbåt till 1800- talets semesterparadis
Under sommaren lanserade Stockholms läns museum den digitala miniutställningen Sommarnöjen – Med ångbåt till 1800-talets semesterparadis. Utställningen baseras på tidigare opublicerat bildmaterial som arkitekturhistorikern och konstvetaren Ann Katrin Pihl Atmer donerade till museet våren 2020. Samlingen är ett resultat av hennes forskning inför avhandlingen och boken från 1987 Sommarnöjet i skärgården. Sommarbebyggelse i Stockholms inre skärgård 1860-1915. Boken är idag en klassiker både för arkitekturintresserade och lyckliga sommarnöjeägare. Utställningen ger en inblick i, inte bara hur sommarvillorna kom till, utan också vilket liv som levdes där och varför villorna ser ut som de gör.
https://stockholmslansmuseum.se/sommarnojen/